Grundläggande omläggning av rättspolitiken

Vi har gjort det till vår viktigaste uppgift att återupprätta tryggheten i Sverige. Anledningen är enkel: det är vår tids stora frihetsfråga. Den grova organiserade brottsligheten är system­hotande och djupt förgrenad i hela vårt land, och hotar vårt fria och öppna samhälle. Det skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M), Richard Jomshof (SD) justitieutskottets ordförande, Torsten Elofsson (KD) rättspolitisk talesperson och Juno Blom (L) rättspolitisk talesperson, på Svenska Dagbladets debattsida.

Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar. Det kan jämföras med våra nordiska grannländer – Norge 4, Danmark 4 och Finland 2, enligt inofficiella medie­uppgifter. Polis­myndigheten bedömer att 30 000 personer förekommer i eller i anslutning till de kriminella nätverken. Och tre nya personer tillkommer varje dag, enligt polisen.

Samtidigt har vi byggt en ordning i Sverige som är gjord för en helt annan verklighet. Vi har för få poliser, och brotts­uppklaringen är alldeles för låg. De brotts­bekämpande myndigheternas verktyg för att bekämpa brott är otillräckliga, konsekvenserna om man begår grova brott är för små och upprättelsen för brottsoffer otillräcklig.

Det vi ser nu är ett resultat av ett straff­rättsligt system som redan från början haft brister, tillsammans med en samhälls­utveckling som tillåtits gå alldeles för långt. Därför lägger vi nu om rättspolitiken på snart sagt alla områden.

Omläggningen som vi just nu gör innebär ett grund­läggande perspektiv­skifte – från ett historiskt fokus på gärnings­mannen till fokus på brottsoffer och samhällets skydd. Med utgångspunkt i Tidöavtalet tar vi därför nu nästa steg.

Regeringen har nyligen tagit beslut om tilläggs­direktiv till en pågående utredning om förstärkt samhälls­skydd. Utredningen tillsattes av den förra regeringen, efter politiskt tryck från våra partier som då var i opposition. Men som med många av den tidigare regeringens utredningar var direktiven alldeles för svaga, och skulle inte lösa samhälls­problemet. Därför tydliggörs och skärps nu uppdraget på följande sätt.

1. I dag är det i princip obligatoriskt med villkorlig frigivning efter bara två tredjedelar av den utdömda strafftiden. Men utredningen ska nu lämna förslag som innebär att villkorlig frigivning som huvudregel inte ska beviljas. Dessutom ska villkorlig frigivning – i de fall det ändå sker på grund av gott uppförande – tidigast ske efter tre fjärdedelar av strafftiden.
2. Utredningen ska lämna förslag om att kriminalisera rymning, och inte bara rymning från fängelse­straff utan även rymning från sluten ungdomsvård på SiS-hem, från häkte och från Migrations­verkets förvar.
3. Utredningen ska också lämna förslag om en ny tidsobestämd frihets­berövande påföljd, så kallad förvaringsdom. Påföljden ska kunna användas mot särskilt samhälls­farliga brottslingar. Det kan röra sig till exempel om mycket återfalls­benägna grova sexual­brottslingar.
4. Utredningen ska föreslå ändrade regler om prövotid efter villkorlig frigivning, för att säkerställa att den dömde kan bli föremål för övervakning och återfalls­förebyggande insatser under en tillräckligt lång tid. Detta i syfte att skydda det omgivande samhället.
5. Utredningen ska föreslå en skärpt återfalls­reglering, så att återfall i brott ska leda till strängare straff i betydligt fler fall än i dag. Avsikten är att fånga de brottslingar som står för en stor del av den samlade brottsligheten.
6. Utredningen ska redan sedan tidigare föreslå en ny påföljd i form av vistelse­förbud – så att den som döms för ett brott ska kunna förbjudas att vistas i ett visst område. Vi ger nu utredningen i uppdrag att lämna ytterliga skärpta förslag, vad gäller till exempel straffet för att bryta mot ett sådant vistelse­förbud.
7. Möjligheten till permission ska också begränsas, till exempel när det gäller personer som är aktiva i kriminella nätverk.

Detta innebär att flera reformer som omfattas av Tidöavtalet nu tas om hand. Dessa reformer är utomordentligt viktiga i vårt gemensamma arbete mot den grova organiserade brottsligheten, samt för brottsoffers upprättelse och samhällets skydd.

Den grundläggande omläggningen av rättspolitiken som vi nu genomför hade behövt göras för länge sedan. Men det är inte för sent att skapa ett tryggare och friare Sverige, med mer rättvisa straff. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen, men det kommer att gå.